Kategori: Lokaltidningen

Invigning av Tjärnvallen 1940

Invigning av Tjärnvallen 1940

Invigning av Tjärnvallen 1940

Nya Norrland 27 och 29/6 1942

Tjärnvallen har kostat 102 000 kronor

På söndag blir det stora festligheter med nationella tävlingar i fri idrott, då Utansjö ny idrottsplats, Tjärnvallen, kommer att invigas. Idrottsplatsen, kommer som sagt att heta Tjärnvallen, vilket är mycket välfunnet namn med hänsyn till, att den upprättas på en plats, som sedan urminnes tider kallats så efter den tjärn som ligger i grannskapet. 

Själva idrottsplatsen har f.ö. brutits upp från ris och rot, så det är fråga om en hel metamorfos, för dem som vetat hur där såg ut tidigare. Anläggningen har också dragit en kostnad av 102.000 kronor, men så är den också utomordentligt välgjord och ändamålsenlig. 

Åskådarläktaren är rymlig och ger en god överblick och paviljongen, som är vinterbonad och sålunda kan användas året runt, innehåller omklädningshytter och duschrum med vatten och avlopp. Den idrottande och gymnastiserande ungdomen i Utansjö har sålunda fått det välordnat för sig och det är bara att hoppas, att Utansjö AIF, som har tillgång till denna förnämliga anläggning skall få ytterligare vind i seglen.

På söndag blir det som sagt den högtidliga invigningen och vi ha vänt oss till Utansjö AIF:s ordförande kamrer C. U. Flodin, som meddelar att programmet blir omfattande. Själva invigningstalet kommer att hållas av Ångermanlands idrottsförbunds ordf. N. Björck, varpå följer nationella tävlingar i allmän idrott, omfattande löpning 1500, 400 och 100 m. samt hopp, kula och spjut. 

I tävlingarna kommer eliten av Ångermanlands idrottsmän att deltaga, och i programmet ingår vidare en fotbollsmatch mellan Utansjö AIF och Bollsta IK. I samband med nya idrottsplatsen är frågan om den framtida skötseln av densamma. 

Utansjö AIF har löst denna fråga, meddelar kamrer Flodin på så sätt, att man har tillsatt en avlönad vaktmästare, Vilgot Johansson, som alltså är den nya idrottsplatsens klockarfar, som håller uppsikt över att ingenting försummas eller förfares. Och med det intresse som Vilgot Johansson har för idrott, så torde denna angelägenhet vara i goda händer.

Utansjö AIF:s lag mot Bollsta IK: E. Granlöv, A. Nyholm, S. Åström, R. Nordin, Torsten Högman, Thure Nässlander, Tore Högman, A. Larsson, L. Jansson och E. Isaksson.

Kramfors IF:s idrottsmän: Stig Bergman, Kurt Smedberg, K. Jonsson, Y. Ormell, Sune Andersson, E. Stridsberg, Arne Asplund, T. Sjödin, Bengt Eriksson och Bängt Bodén.

Rekord och rekordtangering vid Tjärnvallens invigning

100-metersrekordet tangerat

Invigningen av Utansjö nya idrottsplats – Tjärnvallen – blev en folk- och idrottsfest av stora mått. Det vackra sommarvädret hade lockat mycket folk till festen, publiken uppgick till cirka 750 personer. 

Stig Bergman, Kramfors, satte nytt distriktsrekord i stav och Kurt Smedberg från samma förening tangerade Olle Anderssons gamla 100-metersrekord. Festen inleddes med inmarsch, en defilering av de medverkande idrottsmännen och en kvinnlig gymnastiktrupp. 

Hälsningstalet hölls av idrottsföreningens ordförande, kamrer C. U. Flodin, som först gav en rekapitulation över arbetet med idrottsplatsen och nämnde bl.a. att i arbetslöner utbetalats 58.000 kr. Ordet överlämnades sedan till Ångermanlands idrottsförbunds ordf., kamrer Nils Björck, Kramfors, som höll invigningstalet. 

Hr Björck sade att Utansjö kunde ståta med Ångermanlands vackraste idrottsplats, den kan stå som ett mönster för en idealisk idrottsplats. Härefter blev det diplomutdelning varvid idrottsförbundets hedersdiplom tilldelades dir. Versteegh, kamrer Flodin, kamrer Aug. Högberg och förrådsförvaltare Sam Jalner. Slutligen utbringade hr Björck ett kraftigt besvarat leve för svensk idrott.

Fotnot: 102 000 kronor år 1940 motsvarar 2,6 mkr. mätt med dagens konsumentindexpris.

Tjärnvallens klubbstuga revs förra året 2018 och blev således 78 år gammal.

Idoga bybor ordnar festplats

Idoga bybor ordnar festplats

Idoga bybor ordnar med egen festplats

Västernorrlands Allehanda 5/6 1959

Tänk vad det är roligt med folk som vill nånting. Som inte är rädd för att offra ett redigt dagsverke eller mer för en idé, som dom tror på. Det får man belägg för om man gör en tur till Ramsjö by i Högsjö. Där arbetar byborna i dessa dagar för att ställa i ordning en snygg festplats som skall bli fix och färdig lagom till midsommarfirandet. 

Ramsjö ligger några kilometer från riksväg 13. Hela byn är en enda stor idyll med grönskande ängder, ursvenska lövdungar och hisnande bergstup som omväxling.

På gränsen mellan Ramsjö och Bölens byar ligger den gamla skoltomten – skolan är borta sedan en våldsam eldsvåda i början av 40-talet lade den i aska. Kvar är bara uthuset: vedboden och slöjdsalen, kvar är också det natursköna läget, den vackra tomten, buskagen och syrénbersån. 

Av ett gammalt uthus och en fager omgivning kan man göra mycket om den rätta andan finns. Det är just det som byborna i dessa dar vill bevisa. Byborna, det är Bölen/Ramsjo byförening – synonyma begrepp som det inte går att skilja från varann.

Det byföreningen vill, det vill också byborna. Och nu vill byföreningen kamma in pengar till en samlingslokal, och det är ett initiativ som vunnit bybefolkningens uppskattning. Sedan skolan brann har de båda byarna saknat en samlingslokal, där olika sammankomster kan hållas. 

Man har vädjat till de kommunala myndigheterna men mötts av beskedet att Folkets hus i Ramvik kan begagnas. Men det i är en del kilometer ner till Ramvik, och ni vet ju hur det är. Ligger inte samlingslokalen inom räckhåll stannar man hemma.

Det är just vad folket i Bölen och Ramsjö har gjort. Eller för att förklara det hela närmare: sistlidna vinter har studiecirkelverksamheten varit ganska omfattande i de båda byarna, och eftersom man inte haft någon samlingslokal att tillgå så har man alternerat mellan hemmen. 

Klampat in med sina snöiga pjäxor i bästrummet hos grannen och suttit kvar till dess att vattnet i små rännilar sökt sig i alla väderstreck. Inte alla fruntimmer tycker om det där, en del manfolk reagerar också. Det är därför tanken på egen samlingslokal mognat mer och mer. Nu står den faktiskt inför sitt förverkligande.

Utomhusdans gav grundplåt

Byföreningen bildades 1953 men förde de första åren en ganska blygsam tillvaro. Men hela tiden grodde tanken på att komma över en billig tomt där samlingslokalen kunde resas. Sedan man fastnat för skoltomten ordnade man en överenskommelse med berörda myndigheter, och i fjol försökte man sig på att arrangera utomhusdans för att säkra grundplåten. Det gick över förväntan bra, så bra att man i år tänker slå på stora trumman. 

Den stora öppna dansbanan bar man flyttat till tomtens mest idylliska vrå, där lummiga björkar förföriskt lutar sig över musikestraden. Banan skall förses med väggar och tak vad det lider, och olika stånd skall växa upp längs tomtstaketet. Gårdsplanen skall jämnas till för att ge plats för midsommarlekar och dragkamp.

Inredningen förnyas

Men allt detta är bara förpostfäktningar, inledningen till vad som komma När kassaskrinet är tillräckligt välfyllt går man lös på uthuset. Väggar och golv vinterbonas, taket ses över och inredningen förnyas. Det kommer att kosta många slantar och mycket arbete, men det råder ingen tvekan om att företaget skall lyckas. 

– I söndags var 15 bybor här och slet i anletets svett för att snygga upp skolområdet, säger Arne Ahlin i Bölen, som är ordf. i byföreningen. Det var folk i alla åldrar, och alla var besjälade av samma vilja, nämligen att göra festplatsen klar innan midsommar. Samma arbetslust blir det också den dag vi griper oss an med renoveringen av uthuset. 

Vi behöver en samlingslokal häruppe och vi är fast beslutna att skaffa oss en. Så får det också bli, skulle säkert Martin Ljung ha tillagt om han hört Arnes bestämda deklaration. // Olle L.

Åldrig utansjöbo föll offer

Åldrig utansjöbo föll offer

Åldrig utansjöbo föll offer för mörkerdöden

Nya Norrland 18/8 1961

Förre fabriksarbetare Sigfrid Bernhard Hultin, Utansjö, mörkerdödades natten till torsdagen vid en trafikolycka på riks-13 mellan Utansjö och Veda.

Han påkördes av en Kramforsbilist och avled omedelbart. Olyckan inträffade vid 23.30-tiden på onsdagskvällen.

Några åsyna vittnes finns inte och en del detaljer är därför höljda i dunkel. Det förefaller dock som om Hultin varit i Veda och hälsat på en bekant och befann sig på hemväg när han påkördes av personbilen. Tätt mörker rådde men sikten på olycksplatsen är relativt god genom gatubelysningen.

Hultin var iförd mörka kläder och bar icke reflexband. Personbilens förare berättade efter olyckan att han inte varseblivit Hultin förrän denne träffades av bilens vänstra framparti.

Den påkörde blev liggande livlös på vägbanan och den läkare han fördes till kunde endast konstatera dödsfallet. Hultin var vid sitt frånfälle 68 år, men beskrives som ovanligt vital för sin ålder. Närmast sörjes han av vuxna barn.

Högsjö nykterhetsförening

Högsjö nykterhetsförening

Högsjö nykterhetsförening

Västernorrlands Allehanda 27/12 1900

I Ramvik firades i går årsdagen av en 17-årig tillvaro. Festen, som var besökt av över ett hundratal personer, öppnades med en välkomsthälsning av föreningens ordförande, handlanden Lund i Ramvik, varefter föredrag över ämnet: 

”Nykterhetsrörelsen, en banbrytare för vår tids idéströmningar, särskilt i vad som rör arbetsklassens höljande i sedligt, moraliskt och politiskt hänseende”, hölls av redaktör John Kjellman. 

Efter det rast hållits för kaffedrickning, avslöts festen med ett gott avslutningstal av predikanten Löfgren. Efter festen höll föreningen sitt ordinarie årsmöte.

Till Högsjö församlingsbor

Till Högsjö församlingsbor

Till Högsjö församlingsbor

Västernorrlands Allehanda 20/9 1917

Rådande dyrtid och knapp livsmedelstillgång gör det nödvändigt att fr.o.m. 1 oktober söka få till stånd bespisning av särskilt behövande skolbarn med ett mål mat dagligen t.v. vid Ramviks och Utansjö skolor där på grund av duplicering i skolsalarna ingen förändring av lästiden till bättre överensstämmelse med hemmens mattider kan åstadkommas. 

Skolrådet har tillsatt en kommitté, bestående av herr Gustaf Blomqvist, Hälledal, Johannes Höglund, Bölen, J. H. Lundqvist, Ramvik, fröken Ida Fällström, Utansjö och undertecknad, som fått till uppdrag att söka ordna denna högst angelägna sak. I vilja härmed vädja på det varmaste till envar inom vår församling att efter förmåga understödja företaget och sålunda hjälpa oss i vår eljest inte lätta uppgift. 

Gåvor i natura, t.ex. mjölk, smör, kött, fläsk, potatis, grönsaker mm samt pengar för ifrågavarande bespisning väntas och mottagas med tacksamhet i Utansjö av lärarinnan fröken Ida Fällström och i Ramvik av läraren J. H. Lundqvist samt av övriga ovannämnda kommitterande. 

Låt oss med barmhärtigt sinne offra vad vi kunna för barnen och göra det ofördröjligen! Å kommitténs vägnar, Johan Wiking.

Bildäck stula från Högsjöbil

Bildäck stula från Högsjöbil

Köpte stulna bildäck från Högsjöbil

Nya Norrland 1/4 1966

En tragikomisk historia spelades upp inför tinget i Härnösand på torsdagen. Det var två Högsjöbor som stod inför skranket. En av dem hade stulit bildäck och sålt till den andre. Tjuven stod instämd för stöld och snatteri och den andre för häleri, då han köpt det stulna.

Det var hösten 1965 som stölden av fyra däck skedde på en personbil som stod uppställd i Utansjö. Dessutom hade mannen stulit en skottkärra med gummihjul allt värderat till omkring 360 kronor. 

Vid kontakten med köparen till vilken tjuven ville sälja bildäcken, framhöll han att det vart “heta” saker och att de därför måste “levereras” nattetid. Köparens fru hade varnat sin man och trodde att det var “något lurt” med däcken, framgick det vid tinget.

Angick inte polisen

Köparen kommenterade detta med “att det tror hon om allt”. Under utredningsarbetet hade köparen inte varit så talför och hjälpsam inför polismännen. När de hittade de stulna däcken och han fick frågan varför han inte talat om att han köpt dem, svarade han: 

– Det angår inte polisen. Personen som stod åtalad för stöld och snatteri dömdes till 50 dagsböter och villkorlig dom. Köparen dömdes för häleriförseelsen till 35 dagsböter.

Vidare i artikeln kan vi läsa att en Högsjöbo som efter en surströmmingsskiva försökt köra en bil från Bäckland till Ramvik i sitt onyktra tillstånd dömdes till 80 dagsböter för rattonykterhet.

Gustaf Forsgren i Ramvik

Gustaf Forsgren i Ramvik

Gustaf Forsgren i Ramvik

Västernorrlands Allehanda 27/12 1900

Kassören herr Gustaf Forsgren, som i flera år varit anställd vid Ramviks sågverk, avflyttade härifrån tisdagen den 18 dennes för att tillträda erhållen förvaltareplats vid ett sågverk i närheten av Söderhamn.

Som ett bevis på arbetarpersonalens erkänsla för det humana bemötande han alltid visat, fick han som minne utav dem mottaga ett guldur. 

Till Ramviks sågverks aktiebolags förmän och arbetare får jag härmed framföra mitt hjärtliga tack för den vackra gåva, som överlämnades till mig vid min avresa från Ramvik. Gustaf Forsgren.

Jubileum i Utansjö godtemplar

Jubileum i Utansjö godtemplar

Jubileum i Utansjö godtemplarrörelse

Nya Norrland 6/5 1947

I år är det 65 år sedan godtemplarorden kom till våra bygder, och minnet av denna händelse kommer att firas i Utansjö och Härnösand. Traditionsenligt har pingsthelgen blivit en godtemplarhögtid, då distriktssammanslutningarna landet runt samlas till årsmöten. Så har skett under många decennier i Ångermanland och så blir det även i år, denna gång i Härnösand under värdskap av logerna där.

Det var nämligen i Härnösand som den första logen bildades för just 65 år sedan. Godtemplarorden hade redan då under några år varit känd i de svenska bygderna och på skilda platser hade loger bildats med anslutning från skilda samhällslager. Givetvis dröjde det några år innan logebildandet trängde fram till de norrländska obygderna, där avståndet var stora och kommunikationerna svagt utvecklade.

Det var grosshandlare Jacobsson från Stockholm som i mars 1882 konstituerade den första logen i Sundsvall, men bildandet av logen “Minnet” i Härnösand, vilket skedde i april synes ha blivit anförtrodd en ortsbo vid namn Berlin. Medlemsantalet i denna loge rekryterades i huvudsak från seminariets elevkrets, vilket hade till sorglig följd att när dessa efter skolgång lämnade Norrlans Thén åt sitt öde så blev detta även logens lott.

Bättre lyckades det längre fram när målaren Theodor Ebbeling kom till staden och tog initiativ till logen S:t Göran, vilken i ordets rätta bemärkelse också blev och varit ett fäste för stadens godtemplare.

(…)

På lördag hålles också ett förnämligt godtemplareevenemang i Utansjö, där inte mindre än 10 medlemmar inom logen “Kronan” får diplom från Sveriges storloge för mångårigt troget medlemskap. Sålunda kommer 50-årsdiplom att överlämnas till Arvid Pålsson och änkefru Hulda Gradin och till åtta medlemmar diplom för 25-årigt medlemskap. Även till detta evenemang väntas stort deltagande från skilda delar av Ådalen.


 

Artikeln är nedkortad fyra stycken då det mestadels handlade om Härnösand och endast sista stycken om Utansjö.

40-årig mor i Utansjö dödad

40-årig mor i Utansjö dödad

40-årig mor i Utansjö dödad

Nya Norrland 24/1 1958

En trafikolycka med dödlig utgång inträffade vid halv 5-tiden på torsdagseftermiddagen på riksväg 13 vid Utansjö järnvägsanhalt. 40-åriga fru Emmy Klint påkördes av en volkswagenbuss och skadades så allvarligt att hon avled under färden till lasarettet i Härnösand. Hon sörjes närmast av maken Reinert samt två barn.

Fru Klint hade varit på besök i Härnösand och stigit av bussen vid hållplatsen utanför stationen. Hon skulle korsa riks-13 för att ta vägen som leder ner mot samhället. För att skydda ansiktet i den besvärande snöyran vred hon huvudet åt höger och satte upp vänstra handen som skydd mot blåstenb. 

En buss med arbetare dök i samma ögonblick upp från vänster. Föraren försökte styra undan men lyckades inte. Fru Klint torde aldrig ha hunnit se fordonet vars främre högra sida träffade henne och slungade henne till marken.

Hon fördes i ambulans till Härnösands lasarett men vid framkomsten dit kunde man bara konstatera att hon avlidit, av allt att döma av de omfattande skallskador hon ådragit sig.

41-åriga fru Emmy Klint, Utansjö, omkom vid 16-tiden på torsdagen då hon i den rådande snöyran skulle gå över vägen vid Utansjö station och påkördes av en Volkswagenbuss med elektrifieringspersonal från SJ. Hon fick svåra skallskador och döde torde ha varit ögonblicklig. 

Fru Klint hade följt med en buss från Härnösand och hade just stigit av denna vid stationen då olyckan inträffade. På grund av det isiga väglaget måste bussföraren vidta en del backningsmanövrer och man gissar att detta splittrat fru Klints uppmärksamhet så att hon inte observerat Volkswagenbussen förrän det var för sent.

Hon hade kommit ut på halva vägbanan då hon fick syn på Volkswagenbussen och fortsatte sedan över vägen. Om hon stannat då hon först fick syn på bussen hade olyckan inte inträffat. Nu höll föraren ut så långt han kunde på vänstra sidan och följden blev att hon slungades upp mot bussen med våldsam kraft. 

Fru Klint fick svåra skallskador och omhändertogs omedelbart. Tillkallad ambulans förde henne till Härnösands lasarett där man bara kunde konstatera dödsfallet.

Den bortgångne sörjes närmast av make, fabriksarbetaren Reinert Klint, samt av fyra barn. Hon hade under resan med bussen från Härnösand haft sällskap med en syster.

Jättearbete i Ramvik

Jättearbete i Ramvik

Jättearbete i Ramvik bakom ny fiskedamm

Västernorrlands Allehanda 15/5 1954

Fiskevårdsföreningen Högsjöforellen är synnerligen livaktig och har över hundratalet fiskeintresserade medlemmar. Mycket har man gjort för att främja fisket på sina vatten och mera kommer att göras. En fiskdamm har iordningställts och om några veckor är den redo att ta emot cirka 16000 öringyngel som till hösten skall planteras ut i föreningens sjöar och åar. 

Det ligger ett jättearbete bakom den nya dammen och eldsjälen bakom verket är skräddarmästare Helmer Östman, Ramvik. Han är föreningens kassör men samtidigt pådrivaren när det gäller Högsjöforellens framtid.

-Den här dammen som vi med mycken möda och stort besvär ställt i ordning har kostat oss 3660 kronor men då har jag inte räknat med allt det frivilliga arbete som lagts ned. Dammen har använts för samma ändamål en gång tidigare men tyvärr höll den inte utan det mesta av fisken försvann. 

Nu har vi förstärkt dammen åtskilligt och hoppas den skall hålla. Förutom de 16000 yngel som vi skall plantera ut i dammen kommer även 8000 ett planteras ut direkt i den s.k. Rislandsån. Vi räknar med att ungefär 6000 av ynglen skall överleva och växa till sig för att så småningom bli föremål för sportfiskarnas intresse.

Den fisk som vi tidigare planterat ut har varit amerikansk bäckröding men vi har inte varit riktigt nöjda med resultatet. Fisken har varit för lös i köttet och växt till sig dåligt. För att återgå till dammen så skall fiskeriassistent N. E. Nilsson komma upp och se om dammen kan godkännas för sitt ändamål. 

Han har också varit här tidigare och följt föreningens öden och bl. a. har han svarat för några trevliga föredrag om fiske. Vi arbetar dock oförtrutet vidare i föreningen och hoppas ett Gräsrådammen skall bli det första steget till verkligen stora, fiskar i våra fiskevatten.

Medlemmar saknas som sagt inte men flera kunde vi vara. När det är som värst pådrag för fisket så är det ganska trångt om plats vid sjöarna och åarna men fisk saknas inte. Kunde vi bara utrota abborren som tyvärr sätter sin prägel på fisket skulle mycket vara vunnet men det skulle betyda att vi måste börja från början igen för samtidigt med att abborren utrotas följer också rödingen och öringen med. 

Så långt har vi inte tänkt oss än men det kanske blir, säger Helmer Östman och ser ut över föreningens stolthet. Inte för att damman ser mycket ut för världen just nu men så mycket kan vi se att den är ren och fri från stubbar och annan bråte som annan brukar vara vanlig i vatten.

Nu hoppas man bara att de nya fiskynglen skall trivas i dammen. Där vattnet rinner ut i en liten bäck ser man hur det blixtrar till ibland. De är fem halvvuxna amerikanska bäckrödingar som på något konstigt vis lyckats klara sig kvar över vintern och nu härjar fram och tillbaka i den lilla göl som bildats. 

När dammen skall tömmas så går det inte att få rätt på alla fiskar utan det blir en del som stannar kvar. När så vintern kommer och vattnet fryser till dör fisken. Men några exemplar har kanske hittat ett extra stort hål som inte fryser till helt och där står de över vintern och när så islossningen sätter in piggnar de till igen. 

Om det nu går som fiskevårdsföreningen Högsjöforellen vill kan medlemmarna om några år räkna med fina fångster i Djupsjön, Hosjön, Hosjöbäckens nedre del, Flärken, Judeån, Rislandsån samt Ramviks-Västbydelen. // Sven-Erik

Kontakt

Tony Korpenklo
Sörängetvägen 12 A
891 41 Örnsköldsvik
info@utansjö.com

Om sidan

Lokalhistorisk forskning med bönder, knektar, båtsmän, smeder, bruksarbetare, klassfoton, matriklar, fotogalleri, brott och straff mm.

Rättelser

Hittar du något fel på någon sida som kan kompletteras, tar jag tacksamt emot alla rättelser och tillägg genom mejl. Har du några gamla foton eller dokument?