Utansjö bruk 1898

Utansjö bruk 1898

Cellulosafabriken

Utansjö bruk 1898-2008

Den sista ägaren av det gamla järnbruket var Baltzar Julius Ernst von Platen, son till Göta Kanalbyggaren. Han avslutade järnhanteringen år 1878 efter att den pågått i 140 år. Därefter bedrevs endast jordbruk i nära tjugo år.

I slutet av februari 1896 träffades ett antal representanter för ett tiotal av Ådalens större sågverk De planerade att anlägga en cellulosafabrik utefter Ångermanälven. Deltagarna enades om projektet och bestämde att en utredning om lokalisering skulle göras. Man tillsatte en kommitté under ordförandeskap av “Konsuln och Riddaren F. H. Versteegh, Sandvikens Sågverks AB”.

Den 1 november 1897 hölls konstituerande bolagsstämma med intressenter för Utansjö Cellulosa AB. Inte mindre än femton företag deltog i projektet. Alla hade skogsegendomar med sågverk i Ådalen. Tre stora ägare utkristalliserades genast: Sandviken, Kramfors och Graninge med resp. 40, 30 och 20 procent av de ursprungliga 240 aktierna.

Kommittén inbjöd två ingenjörer, C. M. Hjertsing och G. Hartmann, som sakkunniga. De båda, tillsammans med ytterligare personer gjorde studiebesök i Norge. Efter detta kom man fram till att det var en sulfitfabrik man skulle bygga.

Ingenjör Hjertsing gav, vad gällde lokaliseringen, obetingat företräde åt Utansjö bruk hörde sedan 1894 till Sandvikens Sågverk AB men Fritz Versteegh förklarade att han var villig att sälja mark och vattenrättigheter till det nya bolaget för 65 000 (4,1 milj.). I villkoren ingick att köparen skulle ta över ansvaret för gamla och fattiga i Utansjö.

Projektkommittén var nu ombildad till en interimsstyrelse och man hade anställt Nils Hansson som disponent och verkställande direktör för bolaget. Hansson projekterade en sulfitfabrik med en kapacitet av 10 000 ton massa per år.

Man kunde läsa i Västernorrlands Allehanda:

”Själva fabriken kommer att upptaga ett komplex av inte mindre än nio byggnader. Anläggningen beräknades kosta 1 390 000 kronor (87 000 000) exklusive rörelsekapital. Under 1898 sattes arbetena med anläggningen igång och den 20 mars 1900 startades fabriken. Den var den trede massafabriken i länet vid denna tid. Första året producerade man 5 911 ton massa.”

Fritz Versteegh. Han har sina rötter i Utansjö i mitten på 1650-talet - samma anfader till undertecknad.
Vid kokeriets anläggande 1899.

Text och bilder hämtad från “Utansjö bruk 100 år”, sid. 9-13.

Johan Haslum blir disponent

Redan andra året hade man en produktion på 10 000 ton och 1902 var man uppe i 12 500 ton, detta efter att man gjort en komplettering av torkkapaciteten. Nils Hanssons kostnadskalkyl häll inte riktigt, den blev ganska mycket fel. De totala investeringskostnaderna blev två miljoner kronor. Hansson försvarade sig inför styrelsen med att grundförhållandena varit sämre än väntat. Alla vad dock överens om att han hade byggt en mycket gedigen anläggning. Han var en bättre projektör och byggare än företagsledare så styrelsen beslutade att anställa en ny chef.

Inte mindre än 46 sökande anmälde sig till platsen och Johan Haslum, som tidigare varit direktör för Moss sulfatfabrik och pappersbruk i Norge, anställdes. Han var vid tillträdandet 42 år gammal. Han fick en lön på 14 000 kronor per år samt vissa tillägg som vi i dag skulle kalla bonus på företagets vinst. Han fick dessutom fri bostad och fritt bränsle. Det sades ocksåi anställningskontraktet att han skulle få fri elektrisk belysning så länge det fanns tillgång på elektricitet.

Den röda markeringen visar var disponentvillan stod. Ovan syns samhället.

Fackförening bildas vid bruket

Arbetarnas arbets- och levnadsvillkor under dessa år var kanske inte vare sig sämre eller bättre för arbetare i gemen. De hade låga löner och stora familjer. Trånga bostäder bidrog till att sjukdomar lätt spreds. En sådan beskrivning av bostadsstandarden för ses generell. Utansjö Sulfitfabrik lät redan 1900 bygga bostäder åt arbetare och tjänstemän. Enligt samtida handlingar uppfördes tio byggnader med uthus till arbetarna och tre tjänstemannabostäder. Dessa kostade tillsammans 177 000 kronor. Man fick hyra bostad så länge man hade anställning vid bruket.

I Utansjö bildades den första fackföreningen 1906. Man ansåg det vara rätt tidpunkt eftersom SAF och Lo detta år kommit överens om att erkänna föreningsrätten. Första året fick man 150 medlemmar.

Storstrejken och dess följder

Storstrejken 1909 kom att beröra Utansjö på ett mera utdraget och dramatsiskt sätt än på de flesta håll. Vid ett möte den 29 juli 1909 godkände man en proklamation från LO om att gå ut i strejk. I Utansjö berördes 227 arbetare av konflikten. Av dessa var 166 anslutna till fackföreningen.

Mer om Storstrejken och vräkningarna kommer jag att återkomma till.

Kontakt

Tony Korpenklo
Sörängetvägen 12 A
891 41 Örnsköldsvik
info@utansjö.com

Om sidan

Lokalhistorisk forskning med bönder, knektar, båtsmän, smeder, bruksarbetare, klassfoton, matriklar, fotogalleri, brott och straff mm.

Rättelser

Hittar du något fel på någon sida som kan kompletteras, tar jag tacksamt emot alla rättelser och tillägg genom mejl. Har du några gamla foton eller dokument?